Har gått med en liten hemlis som för mina närmsta inte är så hemlig. MEN på fredag(kanske lördag det beror på fredagen) ska jag Patricia Jennifer Andersson sluta röka.

Det kommer att ske vare sig jag vill det eller inte, eller vänta jag vill faktiskt nu. Det är tid att sluta, sluta vara beroende och släppa taget. Jag vill inte gå och lägga mig med en klump stor som en tennisboll och inte kunna somna för att den ligger i vägen i halsen, jag vill inte vakna och känna suget efter en förbannad cigarett. Nu får det fan vara nog!

Sedan 13-14 års ålder för jag kommer faktiskt inte ihåg när jag började röka på riktigt. Smygröka började jag med alldelses för tidigt och det är den sak som jag ångrar mest (tror jag). Nåja sedan dess har cigaretterna styrt mitt liv, mitt humör och min ångest, min nervositet, min glädje och sorg, mitt alkoholrus. Och nu är jag trött på att något som först och främst är farligt ur en hälsosam syn ska få styra mitt liv. Jag är bättre än så och jag vet att jag kan sluta hur lång och jobbig vägen än kommer bli så ser jag redan slutet på tunneln. Ett lyckligt och rökfritt liv!  



Inte så fräscht va? Detta ska bli min pepp-bild!